Essinge Brogatan på 1950-talet. Foto: Pressbyrån

av Per-Åke Unaeus

På slutet av 1940-talet och början av 1950-talet bodde mer än 6 000 personer på
Lilla Essingen. Många av dem arbetade på de världsberömda företagen Elektrolux
eller Primus. Det fanns en mängd småbutiker. Flera bröd-, mjölk-, speceri-, kött-, och fiskaffärer. Vidare fanns det järn-, bosättnings-, leksaks- och sybehörsaffärer. Även damkonfektion, trikå- och strumpaffärer, ja allt som underlättade hemmafruarnas liv. 
Den stora biografen Essinge på Essinge Brogatan var igång 1938 - 1960 då biografdöden slog till i och med att TV gjorde sitt intåg i hemmen.
 
Som Wallmark 1845 skriver så är "Lilla Essingen ej ett ställe som den resande
skall fara förbi" och det var många som under somrarna färdas till Lilla
Essingen från Stockholm för att njuta av det behagliga ölivet med Bellmansro,
vackra stränder, utflykter på bergen. Årstafrun, Märta Helena Reenstierna lät
sig ibland ros till Essingen för en sommarutflykt. De många sommargästerna
trivdes väl på den fagra Essingeön. De bodde i sommarhus som Idasro, Sans
Souci och Montebello.
 
Redan 1650 nämns lillön i en skrift utgiven i Dorpat, i dåvarande svenska
Kurland "som en ö dit ungdomar gärna seglade och lekte i naturen".  I brev
från Johan III och Erik XIV nämns de bägge Essingeöarna.

1786 invigdes fästningen Nya Chartago. Den förblev i Arla Coldinauordens ägo till 1797, då Ulvsunda gård övertog att skjuta salut för de seglande på Mälaren.
Nya Chartago revs 1932.

Nya Chartago och Bellmansro

1824 såldes ön för 24 000 skillingar. Från 1849 till 1862 drevs det kända
Essingvarvet på ön med skonerten Sverige som främsta merit. Sverige kom tvåa 1852 i seglingar i engelska kanalen om Americas Cup. Här byggdes också
Sveriges första klipperskepp av båtbyggargeniet Fredrik Andersson. På ön lär
även Fredrik Andersson ha upprättat en flickskola.
 
Den sista private ägaren till Lilla Essingen Hugo Mattson dog 1904 och hans
arvtagare sålde ön så att den kunde bli en bra, nära och billig fabriksö för både
Electrolux och Primus.

1907 invigs Sveriges första armerade betongbro. Den går mellan Kungsholmen
och Lilla Essingen. Till höger syns Lilla Essingens första hyreshus, Föreningshuset.

De så kallade intimisterna, konstnärer som höll till på Smedsudden målar ofta à
nature på Lilla Essingen. Konstprofessor Arborelius tar gärna sina elever ut till
Lilla Essingen där de får lära sig naturmåleriets konst.
1909 byggs det första bostadshuset, Föreningshuset, på Hugo Mattsson väg
senare Luxgatan. 55 personer bor enligt kyrkböcker på Lillan. 1916 övertar
Stockholms stad ön från Bromma socken.

Stora Essingebron på 1940-talet. Foto Pressbyrån.

31 december, 1936 invigs den nya bron mellan Lilla Essingen och Kungsholmen.
Detta innebär att Essinge Brogata blir huvudgata på Lillan.

 
Liten verkstad blir världskänd koncern efter flytt till Lilla Essingen.
AB Lux bildades 1901 för att tillverka en fotogenlampa, Luxlampan. AB Lux
behövde större lokaler än de som de var på Jaktvardsgränd. 1908 flyttar Lux in
i sin nya fabrik på Lilla Essingen. 1912 börjar dammsugare tillverkas på Lilla
Essingen som grundar Lux ställning som en stor tillverkare av vitvaror i
världen. Axel Wennergren grundade 1919 AB Electrolux och med det kom ett
nytt tänkande om marknadsföring, forskning och utveckling till godo för
Electrolux och därmed även för Essingebor.
Den nya produkt inom vitvaruområdet som blir stor är kylskåpet som börjar
tillverkas mot slutet av 1920-talet. Hushållsassistenten kommer 1940 och blir
snart en mycket uppskattad produkt i de svenska hemmen. Tjugo år senare
börjar diskmaskiner tillverkas på Lilla Essingen. Detta förstärker ytterligare
Electrolux ställning som ledande företag för hushållsprodukter. Detta som en
följd av den forskningsavdelning som Axel Wennergren låter grunda 1938.
Den 4 juli 1936 börjar en Sveriges största industribränder när
Electroluxfabriken eldhärjas under en fyra dagar lång brand som bekämpas av
Stockholms  hela brandförsvar både med flodspruta, brandbilar och frivilliga
krafter. När fabriken är återuppbyggd efter branden och redo för full produktion
bryter andra världskriget ut.
Efter mer än 90 framgångsrika år på Lilla Essingen lämnar Electroluxkoncernen
Lilla Essingen.
 
Från 1932 till 1938 tillverkas på Luxgatan 1- 3 elva flygplan för flygvapnets
räkning. De är så kallade Sparmannjagare. De ritades av flygare Edmund
Sparmann som kom 1919 till Sverige från Österrike och planen var spanings-
plan, så kallade jagare. Obeväpnade för att kunna flyga långt och på hög höjd.
Ett exemplar av det vackra Essingeplanet finns kvar på Malmslätt flygplans-
museum.

1928 invigs den stålbro som ersätter flottbron som 1917 placerades mellan Lilla
och Stora Essingen. Den 24 november 1948 inträffar den stora bussolycka som
förorsakar att 11 människor drunknar när en buss kolliderar med en lastbil på
väg in till Stockholm. Bussen går igenom broräcket och sjunker till Mälarens
botten på 13 meters djup. Endast en passagerare lyckas överleva. 1966 rivs
stålbron och ersätts av en lokalbro av betong.

  Tre småbåtsklubbar, Lilla Essinge båtklubb, Lux båtklubb och Essinge båtklubb är verksamma på Lilla Essingen.

Detta till glädje både för boende och medlemmar i de uppskattade småbåtsklubbarna. Äldst av de tre är Lilla Essinge båtklubb grundad 1926.
 

Arkviken. Foto Pressbyrån

Primusfabriken var aktiv på Lilla Essingen från 1907 till 1962.
Primusbyggnaderna revs för att ge plats för Essingeleden.  Primusköket blev
liksom Electrolux världsberömt. Fotogenköket blev snabbt en uppskattad hus-
hållsprodukt. 1930 arbetade mer än 500 personer på Primusfabriken däribland
Per Albin Hansson, sedermera Sveriges statsminister. Mer än 500 000 kök
tillverkas årligen på 1910-talet och hela världen blir en marknad.
Både Electrolux och Primus gör att det skapas ett brukssamhälle i Stockholm
som består av Lilla Essingen.  
 
Gunnar Sträng, dåvarande finansminister, låter flytta myndigheter till nybyggen på 
Primusområdet, som har med kontrollen av rikets finanser att göra. RRV,
Statskontoret, DAFA, SPAR, förslagsnämnden och nämnden för offentlig
upphandling flyttar in och fullgör sitt värv som rikets kontrollorgan i mer än 20
år innan en flytt igen är dags.  Nära en av koncernbyggnaderna finns sedan
1994 ett mycket uppskattat friluftsbad med Stockholms renaste badvatten.

Lilla Essingens skola invigdes 1952 och var folkskola till 1963. Electrolux övertog då byggnaden. Skolan låg med adress Luxgatan 33, nedanför Essingeleden. Byggnaden revs år 2000. 
 
Flera kända personer har bott och även verkat på Lilla Essingen. Per Albin
Hansson, Margit Manstad (skådespelerska på 30-40-talen) Klas Östergren
(författare) Evert Taube (1935-1938) Åke Grönberg på 50-talet, Ingo Johansson,
Totte Wallin, Agnetha och Björn Ulvaeus, Charlie Norman, Bengt-Arne Wallin, Börje Ahlstedt, barnfödd på ön och Hans Werthén chef under många år för Luxkoncernen.
 

Utsikt från Lilla Essingen mot Stora Essingen med Essinge kyrka.

Nu råder en stor byggboom på Lillan när Electroluxområdet förvandlas från
fabriksområde till ett modernt bostadsområde där det sparats delar av fabriksbyggnaderna som innebar en stor tid i Essingeöarnas historia.

Några årtal i Lilla Essingens historia.

Källa: Arvid Åhlins ”krönika – kronologi”.

1650  Lilonius, avhandling om Uppland (tryckt i Dorpat). Författaren meddelar att ”Hässingarna” sommartid besöks av ungdom från Stockholm för lekar och idrottsövningar samt att man rodde från Stadsholmen.

1760 Den gamla namnformen Äsingen har övergått till Hessingen. Antyder att rospiggsdialekten har vunnit insteg i Stockholm.

1786 Coldinu-orden mottog ”fästningen” Nya Chartago (i Montebellogatans förlängning till höger om brofästet för nuvarande Mariebergsbron) av vinskänken på Källaren Pelikan vid Brunnsbacken på Söder, herr J G Bleumorier.

1797 Den 19 april avträddes fästningen Nya Chartago till ägaren av Ulvsunda och Lilla Essingen. Kommendanten beviljades fritt avtåg med manskap och tio kanoner.

1828 ”Lillan” inköptes av glasmästare Safverberg för 4 000 riksdaler.

1844 Gustaf Thomee publicerar ”Skizzer ur Stockholms livet” vari omtalades utfärder med roddbåtar till ”Lillan”.

1845 Tidningsmannen och författaren Pehr Adam Wallmark besökte essingeöarna under ”en resa på Mälaren” och berättar livfullt om ”Lillan” som ”numera ej är ett ställe som resande bör fara förbi med likgiltighet.” Det är för en stor del av Stockholms invånare vad Djurgården var på Bellmans tid, säger författaren.

1845  Bromma och därmed essingeöarna fick sin egen kyrkoherde.

1850 Skeppsbyggmästare, ingenjör Johan Fredrik Anderson anlade ett varv på ”Lillön”, där den ”snällseglande” (snabbseglande) skonerten ”Sverige” byggdes. Skeppet deltog i en kappsegling vid den engelska ön Isle of Wight 1852, men blev besegrad av ”America”.

1863 Riksdagsmannen, majoren mm. Claes Adelsköld och majoren vid flottans tekniska kår B Jonzon var ledamöter i den s k Skeppholmskommittén. De föreslog att slussen vid Karl XIV Johans torg skulle flyttas till södra Essingesundet för att därigenom skapa en inre hamn av Riddarfjärden. Den s k Essingedammen aktualiserades av Adelsköld i samband med diskussionen om var sammanbindningsbanan skulle förläggas. Adelsköld ansåg att järnvägen borde passera essingesunden över höga viadukter och anslutas till norra stambanan vid Karlberg.

1863-1939 Ångbåtstrafik från Stockholm till Lilla och Stora Essingen.

1869 Stadskassören Claes Montelius lät bygga Claestorp vid överfarten till ”Lillan” från Kungsholmen. (Ett äldre torp lär ha funnits på samma plats). Vid Claestorp ombesörjde en linfärja trafiken till ”Lillan” och det berättas att beväringarna från Marieberg gärna tog sig en tur med färjan. Vykort finns från omkring 1900.
 Frans W Lindqvist vid Separator fick patent på tillverkning av ett fotogenkök. Lindqvist fick kontakt med J V Svensson och de bildade tillsammans ett bolag för exploatering av uppfinningen, som fick namnet Primus. B A Hjort fick hand om försäljningen.

1901-06 Under de år då konstnären Olof Arborelius var professor vid Konstakademien förlade han sin undervisning ”under öppen himmel” till ”Lillan”. Undervisningen bedrevs främst under september månad då sommargästerna hade återvänt till staden. Förhållandet till de bofasta essingeborna var mycket gott och många målningar från ”Lillön” påminner om denna ”Landskapskola”.

1904 Avled Hugo Mattson, som under många år varit ägare till ”Lillan”. Arvingarna påbörjade exploatering av ön.

1907 Invigdes bro (av armerad betong, vilket var en nyhet i Sverige) mellan Kungsholmen och ”Lillan”.

1907 Fabriksanläggning för tillverkning av Primuskök färdig.

1908 AB Lux invigde ny fabrik för fotogenglödlampor (med glödstrumpa). En glödlampa ingick i AB Lux och även i Elektrolux varumärke.

1909 Ångfartygen ”Angantyr” och ”Valkyrian” anskaffas av Stockholms Ångslups AB för trafik på ”Essinge Ringlinje”.

1917 Överståthållareämbetet gav sitt tillstånd att en för gångtrafik avsedd flottbro fick öppnas mellan Lilla och Stora Essingen. Bron invigdes av stadsfullmäktiges ordförande Knut Tengdahl.

1926 Lilla Essingens båtklubb bildades.

1928 Invigdes järnbro mellan Lilla och Stora Essingen. Uppförd till en kostnad av 750 000 kronor.

1932 Fästningen ”Nya Chartago” revs för att ge plats för en ny byggnad, som dock aldrig uppfördes.

1934 Lux båtklubb bildas.

1934 Essinge båtklubb bildas.

1936 Lilla Essingebron invigdes. Sedemera omdöpt till Mariebergsbron.

1938 Den 1 november fick ”Lillan” eget postkontor.

1948 Den 24 november störtar en trådbuss ner i sundet mellan Lilla och Stora Essingen efter en kollision med lastbil. Elva personer omkommer, en räddas. Klockringning i stadens kyrkor med anledning av den svåra olyckan.

1954 AB Primus upplöstes och gick upp i AB Bacho (AB B A Hjort och Co). Tillverkningen på ”Lillan” överförs till Enköping.

1956 Tillverkningen av Primuskök upphörde vid Primus-fabriken.

1966 Essingeleden invigs under ståtliga former. Parad av tvåvåningsbussar och dagsfyrverkeri. Essingeleden har en längd av 5 km, 6 filer och en normalbredd av 29 meter. Bron över Gröndalssundet är 32 meter ovanför vattenytan. Kostnaden – ca 260 Mkr – är väsentligen finansierad genom bilskattemedel.

1969 Den 3 maj öppnar Strömma kanal-bolaget åter båttrafiken Stockholm – Drottningholm med angörande av bl a ”Lillan”.

1983 Essingeöarnas Hembygdsförening bildas den 15 september. Grundare Arvid Åhlin.

Varför heter det Essingen?

Enligt ortsnamnsforskningen är de äldsta kända benämningarna på Essingeöarna "Äsingen" eller "Ässingen".  Under 1700-talet och början av 1800-talet är det vanligt att börja namnet med ett "H", som det skrives i Fredmans epistel nr 48,"Hessingen".
Carl Ivar Ståhle 1913-1980 (lingvist, ledamot av Svenska Akademien) framförde förslaget att namnet är bildat av Södermalms gamla namn Åsö. Äsingen skulle då kunna tolkas som "den lilla ön vid Åsön". 

> Till sidans topp