Varbergsposten 

Debattartikel om torget, Brunnsparken, mm
Den här debattartikeln i HN utgör ett sammandrag av det yttrande som föreningen sänt till kommunen med anledning av förstudien om förändringar på torget. Vi har ju även dragit igång en Facebookcommunity där över 2 700 instämmanden (likes) noterats.
Yttrandet i dess helhet finner du här:
Varbergs kommun
Att: landskapsarkitekt Maja Moberg
Yttrande av Hembygdsföreningen Gamla Varberg rörande förstudie till omgestaltning av Varbergs torg, kyrkoområdet och Brunnsparken.
Hembygdsföreningen Gamla Varberg ber att få inkomma med följande synpunkter på förstudien:
Varbergs rutnätsplan från 1600-talet går tillbaka på ett stadsbyggnadsmönster som etablerades redan under antikens Grekland och av planeraren Hippodamos på 400-talet. Hans idé var rutnätsstaden med e t t kvarter som inte bebyggdes utan gjordes till torg.
Torget var avsett för handel, uppvisningar, parader och andra evenemang som krävde stora ytor för att härbärgera många människor, däribland soldater, men också för att vara en daglig träffpunkt för medborgarna. Torget var stadens monumentala mitt i samspel med omgivande representationsarkitektur . Anslutande gator skulle öppna anslående perspektiv mot dessa byggnader. Som ett grundläggande element i staden har torget förblivit intakt eftersom många städer tillkommit av det enda skälet att man där bedrivit handel.
Hur ett torg omformas är en fråga om hur man förvaltar kulturarvet så att man inte förvanskar det genom att bortse från torgets ursprungliga funktioner.
I Varberg har torget i högsta grad kvar funktionen som marknadsplats, torghandeln är rentav en av stadens stora attraktioner för turister. Att anlägga en damm mitt på torget är att introducera en ny syn på torget, nämligen som park, vilket det inte är tänkt att vara. Utgångspunkten för processen sägs vara att förbättra funktionen.
Det ligger i sakens natur att ett torg ibland kan upplevas som ödsligt då det inte är fyllt med aktiviteter, men det kan även upplevas som en välbehövlig rymd i en stad som snabbt förtätas . Det är som en scen på vilken det inte ges dagliga föreställningar. Man ska hålla i minnet att torget utvidgades kraftigt efter stadsbranden 1863. Den stora ytan eftersträvades av dem som skapade det rutnätssystem som formar Varbergs innerstad.
Utöver utvidgningen har en del andra förändringar skett.
Den s k brännvinsringen tillkom men har i modern tid flyttats. Skulpturen Badande ungdom från 1938 är med sin vattenspegel och sin fontän fullt tillräcklig för att bryta den monotoni som en eller annan besökare kan uppleva. Tvärtom harmonierar torgets stramhet med rutnätsstadens. Torggatan delar dessutom av torgytan genom en livlig gångtrafik.
Vad Brunnsparken anbelangar så är förslaget enligt vår mening tilltalande utom vad gäller placeringen av Badande ungdom som bör vara kvar på torget. Där är skulpturen avsedd att ingå som en bärande del i torgrummet som genom 1938 års omgestaltning kom att uppvisa influenser från Stockholmsutställningen 1930, då funktionalismen slog igenom med sin förkärlek för renodlade och enkla geometriska former som ju också kännetecknar rutnätsstaden. Badande ungdom, den numera osynliga stenbänken och terrasseringen anknyter diskret till dessa ideal. Torget belades med varbergsk sten i sådana geometriska arrangemang. Varbergs torg blev ett modernt torg utan att man våldfört sig på dess historiska förflutna. Förslaget om förändringar är enligt vår mening till dels ohistoriskt och främmande. Uppdelningen i olika fält (övre terrassen, klutamarknaden och stora torgytan) är lämpad att använda för skiftande ändamål och funktionell. Att ta bort terrasserna och återgå till den naturliga lutningen bryter ytterligare upp funkisplanen utan att tillföra något.
I den kulturhistoriska utredning som bebyggelseantikvarie Britt-Marie Lennartsson genomfört inom ramen för Kulturmiljö Halland och på uppdrag av Varbergs kommun, framhålls det kraftfulla skydd som kulturminneslagen och plan- och bygglagen (PBL) ger området runt kyrkan och torget. Kulturminneslagen (KML) har nationell räckvidd och är således inte bara en lokal angelägenhet. Hela Varbergs innerstad är klassad som fornlämningsområde som inte får bebyggas eller planteras hur som helst. PBL från 2010 stipulerar att torg ska vara just torg och inget annat. Vid förändringar ska man ta hänsyn till bl a kulturvärden. Man får inte förvanska en plats som är historiskt och kulturhistoriskt särskilt värdefull. Dessa kriterier lever Varbergs torg och kyrka definitivt upp till.
Varbergs torg är enligt miljöbalken ett område av riksintresse. Det är också ett av landets största i sitt slag. Riksantikvarieämbetet håller på med att formulera en vägledning för hur man ska hantera sådana riksintressen. Den borde man invänta.
Det läggs ner stor omsorg på att iaktta försiktighet med innerstadens byggnader. Detsamma bör förstås gälla parker och torg. En byggnad från samma år som torgets tillblivelse (1666) hade man inte velat förändra så mycket som man nu vill med torget. Torget omges helt och hållet av byggnader som tillkommit för att ingå i en helhet av torg och bebyggelse. Genom Stadshotellets utbyggnad rubbades den helheten. Det finns dock ingen anledning att göra ytterligare ingrepp. Lennartsson understryker betydelsen av att bevara öppenheten och att 1938 års torg respekteras. Hon anser också att växtligheten blivit för dominerande. Det stämmer med vår uppfattning att torget inte får förvandlas till en park med en stor ”plaskdamm”/isbana på södra delen. Görs den för stor inkräktar den på torgytan, gör man den för liten kan den inte användas till mycket. Eventuella kaféer lämpar sig bäst vid rådhuset, om det i en framtid blir restaurang där. Den övre delen av torget har dessutom sol längst.
Kiosken (från 1989) finns det behov av men den förskönar kanske inte torget utan är alltför dominerande. Därför finns det anledning att skapa något annat. Dock kan platsen på torgytan ifrågasättas. Kanske ett stycke in på Drottninggatan, som ju är gågata här, vore en bättre lösning.
Det förslag som nu diskuteras i förstudien är att kyrkans tomt öppnas mot torget och införlivas med detta. Kyrka och torg är en inte ovanlig kombination, från Florens till Kungsbacka. Vi förstår tanken med att öppna kyrkan mot folket, men även här bör man gå till historien och notera att det sedan år 1800 funnits träd runt den. Frågan är om de som satte träden kunde förutse att de skulle nå en sådan höjd att kyrkan knappt syns från torget. Med nyplantering försvinner dock sådana farhågor om man nöjer sig med lågväxande träd. Det gäller hela torget, att man bör vara sparsam med träd. Söker man parkens skugga så finns den ju i Brunnsparken.
Vad gäller Brunnsparken så är kulturarvet mindre tyngande . Där låg en gång det från Svartekällan inforslade och ombyggda brunnshuset, rivet 1891. I övrigt vore det en välsignelse om de stora stenkvadrater som nu omger träden ersattes av tomma ytor för flexibla verksamheter såsom kaféer och uteserveringar. Verkligt lovvärda är tankarna på att ta bort busstrafiken och göra Kyrkogatan till något slags gångstråk. Det innebär en utvidgning av torg-park-kyrkoområdet till en helhet som vi ser positivt på.
Hembygdsföreningen Gamla Varberg
Lars Grimbeck
ordförande