Frustuna Hembygdsgård med adress
Ringvägen 8, 646 35 Gnesta
Beskrivning i ord och bild
Hembygdsgården illustrerad av Tord Nygren
Gästgivaregården
Gästgivaregården (Oppgården) har funnits på denna plats sedan slutet av 1600-talet, det visar en karta från 1691, som finns på lantmäteriet i Gävle.
Den var från början en parstuga men har byggts på under åren.
I husförhörslängderna för Gnesta som börjar 1786, finns Gästgivaregården nämnd som gästgiveri och skjutsstation.
Det sista gästgivareparet var Otto och Amanda Johansson som arrenderade rörelsen från 1901 till 1908. De köpte Gästgivaregården 1908. Den tidigare verksamheten som skjutsstation upphörde efter 1920 men makarna fortsatte att hyra ut rum och ha matsal fram till 1939.
Gnesta köping köpte Gästgivaregården 1967 men byggnaden var i så dåligt skick att många ville bränna ner den.
Den siste hyresgästen var konstnären Axel Stenberg, kallad ”Tomten”, och han flyttade på 1970-talet.
1970 överlät kommunen förfoganderätten till Frustuna Hembygdsförening.
1993 startade hembygdsföreningen en omfattande renovering av huset under ledning av ordföranden Carl-Gustaf Ohlsson som ordnade både arbetskraft genom AMS och pengar till att sanera från hussvamp.
Renoveringen har sedan fortsatt i etapper. 2006 fick huset nya takpannor i lertegel och 2009-10 målades hela huset av föreningens medlemmar med traditionell oljefärg.
2004 köpte hembygdsföreningen Hembygdsgården av kommunen för en krona.
Parstugan
Parstugan inköptes 1939 av Carl-Axel Wattrang på Jakobsberg för 75 kronor och i priset ingick också loftboden. Parstugan hade stått vid Hagen under Jakobsberg i Björnlunda och var bebodd till 1930. Stugan flyttades 1968 på lastbil genom centrala Gnesta från Gnestahöjden till nuvarande plats, där den ställdes upp och fick en ny spis uppmurad. Innan hembygdsföreningen fick tillgång till Gästgivaregården hade föreningen viss verksamhet i Parstugan, dock endast på sommaren då det var svårt att elda i spisarna.
Loftboden
Loftboden inköptes samtidigt som Parstugan 1939 från godsägare Wattrang på Jakobsberg. I bottenplanet finns tre förråd och uppe på loftet finns dräng- och pigkammare. Flyttades ihop med de andra byggnaderna till nuvarande plats 1968.
Selboden
Selboden är jämte Gästgivaregården en av de byggnader som står på sin ursprungliga plats. Bakom dörren mot norr finns en inredd speceriaffär och i rummet intill finns inventarier kvar från Wärmlings bokbinderi och Gustafssons fröhandel.
Den västra dörren leder in till en skomakeriverkstad och selkammare.
Bakom södra dörren mot tunet finns Ekstrands måleriverkstad och trappan upp till loftet där hembygdsföreningen förvarar en mängd föremål som spinnrockar och andra gamla bruksföremål.
Visthusboden
Boden har tidigare stått vid Harberga, Ehrendahl i Torsåker och placerades först ihop med de övriga byggnaderna på Gnestahöjden bakom skolan där hembygdsgården var belägen vid bildandet av hembygdsföreningen 1936. Flyttades till nuvarande plats 1968 då skolan skulle byggas ut.
Lilla boden
Den lilla boden kommer från Lilla Kalvsäter på andra sidan Klemmingen i Frustuna och stod som de andra byggnaderna på Gnestahöjden innan de flyttades till nuvarande plats 1968.
Nya boden
Den nya boden byggdes 2005 för att rymma gräsklippare och tillbehör till partytält m m. Den ritades av Torvald Hagstedt och byggdes till största delen av Rune Andersson. Materialet bestod av virke som skänkts och sågats upp av medlemmar i hembygdsföreningen. Boden har byggts ut 2014 för förvaring av bänkar.
Gnesta-Kallemuseet
Skänkt av Kerstin Gnestadius 2012 och var från början en brunmålad friggebod som Gnesta-Kalle använde som förvaring av sina noter. När Rune Gnestadius (Gnesta-Kalle) hade gått bort flyttades boden från Hästskovägen till hembygdsgården där den ställdes upp, målades om och fick tegeltak för att smälta in i miljön. Kerstin Gnestadius har även skänkt en mängd fotografier och föremål från Gnesta-Kalles levnad som nu utgör Gnesta-Kallemuseet.