Båtbyggare och skeppskonstruktioner med anknytning till Essingen.

Essingen har historiskt haft tre skeppsbyggerianknytningar - en på 1800-talet och två på 1900-talet.

Skeppsbyggmästare Johan Fredrik Andersson - Essinge Warf.
Vid mitten av 1800-talet rådde högkonjunktur i Europa med goda år för skeppsbyggeri. År 1849 bildades Essinge Warf Bolag under ledning av skeppsbyggmästare Johan Fredrik Andersson. Essinge Warf var ett kombinerat nybyggnads- och reparationsvarv.

Essinge Warf avbildat på aktiebreven 1849.

Som mest arbetade där 50 man. Varvets exakta placering på Lilla Essingen är oklar. Mycket sannolikt låg det på öns östra sida i nuvarande Luxparken. Varvet byggde till en början mindre båtkonstruktioner men snart blev fartygen allt större med både segel- och ångdrivna skepp fast även små träbåtar byggdes. Det stora "lyftet" kom med den senare riksbekanta kappseglingsskonerten Sverige. Hon löpte av stapeln den 19 juni 1852 med en lyckad sjösättning. Enligt Aftonbladet i vackert sommarväder och med många åskådare som hade samlats på Lilla Essingens höjder och i Marieberg. I sundet mellan lillön och Marieberg guppade en flottilj av rodd- och segelbåtar. Man höll tal och drack skålar för skonertens välgång. Skonerten Sverige var på 280 ton, 33 meter långt samt byggt av furu och ek.

Samma år deltog hon i en tävling i engelska farvatten vid Isle of Wight. Motståndare var skonerten America med en samtrimmad besättning. America var vinnare av världens första Americas's cup 1851 - och fartyget America gav tävlingen dess namn. Den relativt otränade svenska besättningen höll på att göra sensation med Sverige. America vann men Sverige vann samtidigt erkännande att hon i snabbhet kunde mäta sig med den internationellt erkända motståndaren.
Skonerten Sverige kom att delta i flera tävlingar med växlande framgång. Genom skeppsbyggmästare Andersson och hans varvs insatser fick vårt land tidigt tillfälle att delta i internationellt sammanhang, vilket verkat positivt för den svenska segelsportens utveckling och självkänsla. Johan Fredrik Andersson, Essinge Warf och skonerten Sverige är en treenighet i vår maritima historia.

Skonerten Sverige under tävling i engelska farvatten 1852. Målning av P V Cedergren.

Skeppsbyggmästare Johan Fredrik Andersson fick en kort karriär. Hösten 1854 avled han i en koleraepidemi som härjat en längre tid på varvet. Anderssons änka försökte hålla igång verksamheten. Varvet hann även skriva svensk skeppsbyggerihistoria av annat slag när man lät bygga landets första klipperskepp. Fartyget hette Therese och var på 328 ton. Hennes färder blev avlägsna och äventyr inrapporterades från Sydamerika och Hawaii.
Redan år 1857 var Essinge Warfs saga all - änkan orkade inte hålla igång verksamheten - och en buteljfabrikant köpte upp varvet.
Så lyder den gängse bilden av varvet. Ny efterforskning visar att köparen, buteljfabrikanten, inte lade ner varvet. Varvet fick leva vidare i ytterligare fem år och inte förrän 1862 lades det ner.

Av John-Olov Sidén

Källor:
Si här har du Lillan. 1996.
Essingevarvet - ett glömt varv av Gösta Webe, Sjöhistorisk årsbok 1971-1972