Hitta aktivitet

mar10
JazzåBoo vid Koldalen, tisdagar klockan 13.30


Till aktivitet


mar10
Samtal med Per-Birger Kalldin i Ladan


Till aktivitet


mar18
Möte med Gösta Vestlund


Till aktivitet



Prylboden

Det kommer att vara öppet på söndagar 13-15 så snart vädret tillåter. Närmare information här.

Boo hembygdsförenings startsida

Öppet i hembygdsgården varje helgfri torsdag klockan 10-12 och söndag 13-15. Stängt 2 och 5 april 2015

Telefon till hembygdsgården: 0738 038 058
e-postadress: [email protected]

LARMET vid hembygdsgården. Om Du ser eller hör larmet, och det är brand eller uppenbart inbrott – Ring 112. Ring annars till någon funktionär, tack. Clas-Erik Erikson bor nu närmast 747 84 88, 073-0302350

snart är det 2019

Fotograf: snart är det 2019

Vår skolhistoria är 173 år

Året var 1842 när riksdagen beslutade att varje församling skulle etablera en fast skola med godkänd lärare. Det tog ett par år innan beslutet kunde förverkligas på alla platser.

Ekonomin var ett stort problem. Den skattskrivna befolkningen i Boo var 404 personer som dessutom mest bestod av tjänstehjon utan eget jordbruk. De som ägde jord var i allmänhet skrivna inne i huvudstaden och beskattades inte i Boo. De hade inte heller sina barn i skolorna på sina lantegendomar utan inne i staden.

Hembygdsföreningens temakväll om skolorna i Boo leddes av Hans-Åke Nordström. Han inledde med en exposé över kunskapsläget i landet redan före folkskolereformen. År 1800 var läskunnigheten i landet cirka 80 procent. Skrivkunskapen var betydligt lägre. I princip hälften av de läskunniga!

Redan 1686 stipulerades i kyrkolagen att läskunnighet var ett krav bl.a. för att få pass, vilket krävdes på den tiden även för resor inom landet. Kyrkan krävde också att man skulle kunna läsa Katekesen och Fader Vår. Kyrkan var på olika sätt sammanflätad med skolan; kantorn var ofta lärare.

I början av 1800-talet började det bli fart på skolfrågan när ”snillekommittén” med Geijer, Tegner och Wallin samt kronprinsen (senare Oscar I) tryckte på.

En skolstyrelse bildades i Boo och efter en trevande inledning startades den första skolan vid Grundet 1851. De första två folkskollärarna var Johan Karl Almström och Karl Anders Ekdahl. I skolan var 30 barn inskrivna.

Resten är som det heter historia. Vid temakvällen visades bilder av 19 skolor ur föreningens arkiv.

Stort intresse tilldrog sig också ett trettiotal skolfoton som exponerades på en hel långsida i hembygdsgården. Många igenkännanden hördes från deltagarna i skol-kvällen.

Text och foto: Tage Lind


”Magister” Hans-Åke Nordström undervisade i skolhistoria och visade ett urval ur dokumentationsgruppens foton.

Gamla skolfoton granskades med närgånget intresse.

Rektor Per Österberg, som skrivit om Boos äldsta skolhistoria i Nackaboken, var hedersgäst på temakvällen.

 

Här och under ”Händelser i föreningen” finns de senaste händelserna dokumenterade

Detta är Boo hembygdsförening i Nacka kommun, se också ”Länkar” i vänsterkanten

Boo landskommuns vapen

Vapnet illustrerar Jacob Bagges amiralsskepp Mars. Ringarna är tre kulor som ingår i vapenskölden för ätten Bagge af Boo

en text om Boos vapen

Valken i Lilla Björknäs – vad är det? Jo, i en valk, eller stamp, gjorde man vadmal. Vadmal är ett ylletyg som efterbearbetas mekaniskt tills ullen filtat sig och tyget blivit tätare och tjockare. Vadmal var länge ett av de viktigaste tygerna för kläder i det kalla och fuktiga Sverige. Det är nämligen både vindtätt och vattenavvisande. En artikel om valkning och vadmal finns i tidskriften Teknikhistoria i februari 2015.

Redovisningar för genomförda program kan visas på denna sida i några veckor, men också under fliken ”Händelser i föreningen”