Inom vårt verksamhetsområde finns kulturminnen, kulturbyggnader, naturobjekt mm som är värda ett besök. I nedanstående guide presenteras dessa kortfattat samt visas med bild. Likaså finns lägesbeskrivning (även koordinater).
Koordinater sökbara i Google Maps (xx.xxxxxx, xx,xxxxxx)
1-2. Hyttstigen Hällen – Överbo 
Gammal väg från Hällen till Överbo, totalt 3,5 km. Stigen passerar intill
fd Ransta gruva, nära Ransta hytta, därefter torpruinerna Slogsveden, Södra Ransta, Lilla Mångfallet och Stora Mångfallet innan man, efter en bit på skogsbilväg, kommer fram till rostgropsområdet vid Överbo, Överbo hytta och sedan slutar vid allmänna vägen strax söder om gården Överbo (vid fd torplämningen Agnesberg). Mellan Slogsveden och Söder Ransta passeras även ett grund efter en kolarkoja och intilliggande kolbotten. Skyltat och snitzlat.
3. Ransta gruvhål 
200 m SV Hällen. Här bröts järnmalm från 1300-talet fram till början av 1500-talet. Gruvöppningen är 7 x19 m och djupet 11 m, med en rymd på ca 1500 m3. Numera vattenfyllt. (Se även Bälinge härad, del 2). (Koordinater 1584006/6665840). Informationsskylt.
(60.102673, 17.315374)
4. Ransta hytta 
900 m SSV Hällen. Äldsta kända hyttan i Uppland. (Hyttan omtalad i pergamentbrev nr 2579 i riksarkivet, år 1391). Här fanns den hytta (masugn) där järnmalmen från den närbelägna gruvan tillreddes. Verksamheten upphörde i mitten av 1500-talet. (Se även Bälinge härad, del 2).
(Koordinater 1584007/6665098). Informationsskylt.
(60.096015, 17.3150879)
5. Överbo hytta 
300 m NO gården Överbo. Från ca 1730 till 1794 var denna masugn i drift. Malmen kom från den fem km längre norrut belägna Gråmursgruvan (Björklinge) och andra gruvor. Hyttruin finns kvar. Rostgropar finns ca 100 m norrut. (Se även Bälinge härad, del 3.)
(Koordinater 1584828/6663618). Informationsskylt.
(60.082567, 17329225)
6. Korshällarna – fd björnide 
Ca 750 m NNO Fastarbo. Fd björnide från slutet av 1700-talet. Platsen känd genom generationers berättande. (Koordinater 1587384/6661532).
(60.063314, 17.374240)
7. Myggstenen 
800 m ONO Fastarbo. Med sin vikt på ca 3000 ton ett av de största flyttblocken i landet. Ca 14 m i fyrkant och 10 m högt. Stegar uppsatta så att man kan ta sig upp.
(Koordinater 1587805/6660984). Skyltat.
(60.058308, 17.381562)
8.Knaperåsen 
900 m NV Domarbo. Stentorg.
(Koordinater 1584989/6660355). Skyltat.
(60.053258, 17.330765)
9. Stigeln – fd avrättningsplats 
50 m Ö infarten till By, vid väg 272. Från början av 1700-talet avrättningsplats för Bälinge och Våla härader. Sju personer från Bälinge härad är avrättade här. Sist avrättad Erik Buhr, år 1855.
(Koordinater 1580674/6658513). Informationsskylt.
(60.037599, 17.252613)
10. Brokstenen 
Vid väg 272, ca 500 m SO länsgränsen. Flyttblock. Har troligen fått sitt namn av laven som i olika nyanser täcker stenen. En annan förklaring är att trollkärringarna sägs ha lagt ut förgiftade åtlar s.k. brokar på denna plats.(Brokar= en klump av kött och fett som blandades med gift för att döda vargar). Sägnen säger att fordom bodde en trollkvinna i Brokberget där hon vallade sina brokiga kor. När Bälinge kyrka byggdes och lät sina klockor ljuda blev kärringen arg och tog ett klippblock som hon placerade i sitt strumpeband för att slunga på kyrkan. Men strumpebandet brast och stenen blev liggande kvar här vid landsvägen.
(Koordinater 1580768/6658393).
(60.036504, 17.254252)
11. Gubben grop 
500 m NV Fallet, utefter väg 272. Göl. En karl kom körande förbi här men kärran stjälpte rakt ned i gropen, han var nära att drunkna men när han i sista minuten fick hjälp skrek han ”ge mej en sup för nu ska jag dit upp” (han trodde att han var på väg till himmlen.) Enligt traditionen ska även en bonde ha kört ner i kärret och drunknat.
(Koordinater 1580989/6658250).
(60.035177, 17.258160)
12.Rövarberget Granlunda 
Ca 200 m Ö Granlunda. Stråtrövarfäste inrymt bland stenblocken, med mängder av håligheter och prång.
(Koordinater 1582968/6655862). Skyltat.
(60.013356, 17.292689)
13. Pålsbo/Sätra såg 
350 m SSO Piparrönningen. Två sågar har funnits här, Pålsbo såg på norra sidan av Jumkilsån och Sätra såg på den södra sidan. Resterna som finns kvar idag härrör från Pålsbo såg.
(Koordinater 1582508/665388). Skyltat.
(59.995710, 17.283653)
15. Grellsbo – linbastu 
S vägen till Bostebo/Torvsätra. Byggd 1826, senast använd 1945-50.
Efter att linet rötats tog det 3-4 dagar att torka en sats lin. Det måste vara mycket torrt för att skevet (skalet) skulle brytas och släppa ordentligt från tågorna när linet skulle bråkas och skäktas. Bastun skulle eldas med ved som inte sprakade gnistor, med hänsyn till brandfaran. Man kunde även torka säd om så behövdes. Bastun användes inte enbart för gårdens behov, hit kom folk från trakten omkring och fick sitt lin torkat. (Se även Bälinge Härad, del3).
(Koordinater 1588226/6652988). Informationsskylt.
(59.986476, 17.385690)
16. Kilsberg – jättegryta 
500 m SV Risbo. Mindre sk jättegryta, ursvarvad ur berget under istiden. Ca 0,7 m i diameter och ca 0,5 m djup.
(Koordinater 1589099/6651571).
(59.973575, 17.400711)
17. Svartan- stenmur 
Ca 100 m SSV gula villan vid Svartan. Ca 50 m lång och 1,25 m hög stenmur, som är avsmalnande mot toppen. Denna typ av stenmur anses vara av rysk modell.
(Koordinater 1590920/6655376).
(60.007315, 17.434983)
18.Silverberget Jordbron 
Ca 1300 m SSV Brunnby. Gruvhål, närmast triangulärt 8 m i sida och 2 m djupt.
I Lars Salvius, ”Beskrivning över Uppland 1741”, sid.301 ” Silverberget där ett fyrkantigt hål blivit utarbetat, i syfte att utvinna silver”.
(Koordinater 1594126/6657442).
(60.025130, 17.493371)
19. Skuttunge gamla prästgård 
Belägen i Skuttungeby. Utgörs av en kringbyggd gård, bestående av sju byggnader plus två strax intill. Förklarat som byggnadsminne 1983. Gårdens äldre delar har blivit museeum. Prästgården har stått i det närmaste orörd sedan 1800-talet, med dess 1600-, 1700- och 1800-tals hus och förvaltas sedan 1954 av Stiftelsen Skuttunge prästgård. (Se även Bälinge Härad, del 2).
(Koordinater 1594705/6654104).
(59.995050, 17.502216)
20. Dragby gravfält 
500 m N Högsta. Består av ca 310 runda stensättningar, tre gravhögar och tio resta stenar. Omk. hälften av gravarna har undersökts varvid flertalet av dem har kunnat dateras till bronsåldern och äldsta järnåldern (1500 f.K. – 50 ef.). På åsens krön ligger en stor gravhög som visat sig vara byggd i flera omgångar. I botten fanns, innanför en krets av stora stenar, en hällkista med ett 30-tal skelett. Denna hällkista från övergången mellan sten- och bronsåldern (ca 1500 f. K.) var den första som påträffades i Mälardalen. Hällkistor förekommer annars inte så långt norrut i Sverige.
(Koordinater 1598915/6652803). Informationsskylt.
(59.982388, 17.576993)
21. Kung Skutes hög 
Ca 400 m OSO avtagsvägen till Bälinge, vid fd E4. Enligt traditionen var Kung Skute grundare av Skuttunge socken. Kung Skutes hög kan vara från bronsåldern (1800 – 500 f.K.). Den kan också vara från äldre järnåldern.
(Koordinater 1599646/6650503). Informationsskylt.
(59.961578, 17.588970)
22. Lövstalöt – hålvägar 
Ca 400 m SO avtagsvägen till Bälinge, vid fd E4. Under förhistorisk tid färdades man till häst eller till fots. Vägarna gick över torra marker, ofta på åsar. Så småningom nötte hästens hovar det lösa gruset och vid regn eroderade vägarna och hålvägarna bildades. Vägen på Uppsalaåsen var huvudväg till Norrland fram till mitten på 1600-talet då nuvarande landsväg byggdes. Vägsträckningen gick precis här där Björklingeån är grund och de resande kunde vada över ån.
(Koordinater 1599576/6650322). Informationsskylt.
(59.959971, 17.587630)
23. Källberget – fornborg 
Ca 500 m Ö norra gården i Söderkrycklinge. Skuttunges enda fornborg. Den är ca 65x45 m stor, begränsad av branta och blockrika sluttningar. En yta på ca 30x15 m av bergsplatån är omgärdad av en stenvall.
(Koordinater 1597000/6651566).
(59.971746, 17.542127)
24. Gystasmedjan 
S kanten av Gysta by. Hos förre ägaren Uppsala Universitet finns syneprotokoll från 1700-talet där det står: ”smedjan är byggd av ur åkern bruten sten”. Enligt uppgift har här även varit brännvins-bränneri. En del verktyg som finns kvar är köpta av en smed i Högsta, vilken tillverkade och sålde smidesverktyg.
(Koordinater 1597168/6650460). Informationsskylt
(59.9617165, 17.5448499)
25. Gysta – bautastenar 
Ca 400 m NO Gysta. Ingår i ett ca 2 ha stort fornlämningsområde med gravkullar. Bautastenarna är minnesstenar efter de som ligger begravda här.
(Koordinater 1597351/6650810). Informationsskylt.
(59.964880, 17,548053)
26. Tingstukällan 
Ca 1400 m N Bälinge kyrka. Källan är ovanligt stor för dessa trakter och var kanske en helig plats och tingsställe redan på forntiden. Att ting hållits här under medeltiden och fram till 1700-talets början är känt.
Bestraffningar för utdömda brott verkställdes här liksom lagstadgande av gårdsköp mm. Att Tingstukällan är Bälinge härads tingsställe bekräftas av författaren till boken Det medeltida Sverige, del 3, Tiundaland, sid 22 ”Häradets rätta tingstad torde ha varit den sk Tingstukällan på Nyvla bys mark”. (Se även Bälinge Härad, del 1).
(Koordinater 1596328/6650124). Informationsskylt.
(59.958966, 17.529427)
27. Nyvlaplåten 
I NV delen av Nyvla by. Torkplåt, eller kölna som det egentligen heter, användes till att torka malt på. Malt var huvudingrediens i öl och svagdricka som förr bryggdes hemma på gårdarna. Plåten har fått sitt namn av de hålslagna plåtarna, där malten lades ut. Varmluften kom från de underliggande dubbla ugnsvalvet. Denna torkplåt användes även av utomstående, en del långväga ifrån. Byggdes 1851 och användes sist omk. 1910.
(Koordinater 1595950/6649562). Informationsskylt.
59.954012, 17.522404)
28. Bakomstugan 
Vid Lundgården. Gammal ryggåsstuga från 1700-talet, som står på ursprunglig plats. Stugan användes av fattigvården men var tidigare hem och verkstad för hantverkare.
En del av hembygdsföreningens samlingar förvaras här likson i de intilliggande Lilla Boden och Stora Boden. Lilla Boden flyttades hit från Ekeby 1:1 omk. 1950 och Stora Boden, som tidigare stod vid Klockarbol, flyttades till nuvarande plats 1960.
(Koordinater 1596446/6649120). Informationsskylt.
(59.949931, 17.531070)
29. Skolmuseet 
Iordningställt av hembygdsföreningen i en sal på övervåningen i det gamla skolhuset. Återskapat som genuin skolmiljö i mitten på 1800-talet. Invigt 1993.
(Koordinater 1596524/6648956).
(59.948442, 17.532389
30. Lantbruksmuseet 
Inrymt i ladan vid Biskopsgården, invid kyrkan. Iordningställt av hembygdsföreningen och Bälinge LRF-avdelning.
Rymmer en mängd gamla redskap och maskiner som tidigare använts i lantbruket. Invigt 2005.
(Koordinater 1596308/6648620)
(59.945478, 17.528369)
31. Offersten – Sjungarbacken 
100 m VSV Bälingebadet. Stenblock 2,5x2 m, 1 m högt, uppallad på tre stenar. Under stenen insänkning i berget så att ett 0,6 m högt utrymme bildats. Offersten?
(Koordinater 1596905/6648965).
(59.948433, 17.539207)
32. Tuna – hällristning 
Ca 750 m VSV Åloppe. Hällristning, från bronsåldern, på rundad berghäll, ca 12x8 m. Elva spjutliknande ristningar (1,5-4 m långa). På SÖ delen av hällen finns ca åtta skålgropar inom ett 2,5x1 m stort område. Skålgroparna är 4-6 cm i diameter och 0,5-1,5 cm djupa.
(Koordinater 1593916/6649167). Informationsskylt.
(59.850937, 17.485839)
33. Ulva kvarn 
Kvarnrörelse sedan 1300-talet (första gången omnämnt i skrift 1275). Under 1500-talet kronoegendom som under 1600-talet donerades till Universitetet.
Förutom kvarn fanns från början av 1800-talet en såg, på Björkbysidan, samt järnbruk och gjuteri. Även ett brännvinsbränneri fanns här under denna tid. Kvarnrörelsen övergick i privat ägo 1929 och från 1964 ägs kvarnbyggnad och området däromkring av Uppsala kommun. (Se även Bälinge Härad, del 1).
(Koordinater 1599022/6645076).
(59.913040, 17.575210)
34. Mickelsbo
Mickelsbo är ett förfallet ödehus som står i ett skogsbryn på Bälinge mossar. För ett par år sedan syntes det knappt för det stod gömt i skogen. Då såg man bara husgaveln som stack ut mellan träden. Nu syns stora huset men även ett annat hus som ligger på tomten.
Vägbeskrivning: Från Bälinge åk mot och 2 km förbi Edenhof, sväng höger mot Broddbo. Efter 700 meter ligger platsen i skogsbrynet till höger.
Eva Hallor (tel 0701154411), eldsjälen bakom utflyktsmålet, informerar gärna om platsens historia och om människorna som bott här.
(59.994841, 17.438120)