Föreningen äger eller disponerar på annat sätt ett antal byggnader som fungerar som museer. Här inryms de samlingar som föreningen äger. Se även under sidan"Utflyktsmål" där lägesbeskrivningar finns.

Bakomstugan      

Bakomstugan är en gammal ryggåsstuga från 1700-talet som står på Ekeby bys mark, strax intill äldreboendet Lundgården. Stugan kom i hembygdsföreningens ägo efter en reparation år 1950. Stugan är inredd med tidsenligt möbelemang och utrustad med dåtida hushållsföremål och fungerar som ett museeum, som visar hur en backstugusittare bodde under 1800-talet.

Stugan har tidigare varit hem och verkstad åt hantverkare men disponerades efter detta av fattigvården. De sist boende i stugan var Mathilda Eklund och hennes ofärdiga dotter Ester. De bor här till 1931 då Mathilda dör och Ester flyttar in på ålderdomshemmet intill. Sockenmännen hade sedan länge velat sätta in en järnspis men Mathilda ville ha det som gammalt var med öppen eld på härden. Kvinnorna försörjde sig delvis med stickningsarbete men fick även tillskott av socknen.

Under 2010 lades taket på stugan om och ny gärdsgård sattes upp framför stugan.

Lilla boden

I samband med reparation av Bakomstugan omk. 1950 skänkte Mattias von Engeström på Kiplingeberg en bod som tidigare stått i byn Ekeby. Den flyttades då hit samtidigt som den tidigare boden på samma plats flyttades till backen norr om Rörby, vid Stormstugan.

I boden förvaras nu en del av hembygdsföreningens samlingar.

Stora boden

Stora boden, som är en spannmålsbod från 1600-talet, stod ursprungligen vid Klockarbol. Istället för en hotande rivning skänkte församlingen boden till hembygdsföreningen med villkoret att den skulle flyttas från platsen. Flyttningen, till Bakomstugans tomt, utfördes av föreningens medlemmar 1960-61.

En del av föreningens samlingar, främst hantverksföremål, förvaras nu i boden.

Under 2011 genomfördes omläggning av taket till boden, med ekonomiskt bidrag från Riksantikvarieämbetet.

Skolmuseet     

År 1991 fick hembygdsföreningen möjlighet att iordningställa ett  skolmuseeum i en av salarna i det gamla skolhuset.

Genom ideella insatser av föreningens medlemmar och med materialbidrag från kommunens fastighetskontor återskapades  en genuin skolmiljö från mitten av 1800-talet. Invigningen av skolmuseet skedde den 28 september 1993.

Lantbruksmuseet    

I samarbete med Bälinge LRF-avdelning skapades i början av 2000-talet ett lantbruksmuseeum, inrymt i Biskopsgårdens loge.

I lantbruksmuseet har samlats gamla jordbruks-redskap som huvudsakligen skänkts av bönder i trakten.  Totalt finns ca 240 föremål.

Lantbruksmuseet invigdes den 21 augusti 2005.

Byggnaden ägs av Bälingebygdens församling.

 

Gystasmedjan

Enligt ett syneprotokoll från 1700-talet skall smedjan vara byggd "av ur åkern bruten sten". Smedjan, som renoverades 1963, innehåller bl.a. en smidespust tillverkad av Erik i Svartmossen, Harbo socken.                                                           Här har även, enl. uppgift, varit brännvins-bränneri.

Markägare där smedjan står är Nils-Gunnar Larsson.

 

 

Övriga byggnader som ägs av andra med där hembygdsföreningen har intressen och bl a medverkat till renoveringar.

 

 

 

 

Linbastun i Grellsbo   

Linbastun byggdes här 1826. Den har renoverats av hembygdsföreningen 1971 och 1996.

Bastun användes för att torka linet efter rötningen, innan det skulle bråkas och skäktas. Även andra än gårdens folk använde denna bastu för lintorkning.

Ägare är bröderna Larsson, Grellsbo.

Nyvlaplåten

Torkplåt, eller riktigare namn kölna, som användes för att torka malt. Malt är en ingrediens i öl och svagdricka, som förr bryggdes hemma på gårdarna. Torkplåten byggdes 1851 och användes sist omkring 1940. Renoverades av föreningen under 1970-talet.

Ägs gemensamt av Björn Wallén och Tommy Orebrand.