Hembygdsarkeologi och turism Pernilla Söderquist arbetar med turistfrågor på SHF Vad karaktäriserar dagens turist? Turistrollen har gått från passiv konsumtion till aktivt lärande. Idag ser vi turister som själva vill delta och uppleva saker, vilka krav ställer det på dig som arrangerar resor? Turister blir också alltmer kräsna. De vill ha kvalitet, men är villiga att betala. Dagens turist har en kortare beslutstid, man sitter inte alltid i månader och planerar en resa utan söker gärna information på Internet och reser med kort varsel. Turister är intresserade av korta men innehållsrika resor, kanske en weekend där boende, mat och aktiviteter ingår. En stor och viktig målgrupp för researrangörer idag är pensionärer som har tid och råd att resa. Detta är också en grupp som intresserar sig för hembygdsrörelsens aktiviteter. Pernilla Söderquist gav också exempel på hur en hembygdsförening skulle kunna arbeta med fornminnen i turismen. Du kan läsa mer i en pdf-fil. Inlägget följdes av en debatt mellan deltagarna där flera intressanta exempel på föreningarnas verksamhet framkom. Vad några föreningar arbetar med Badelunda Hembygdsförening ordnar visningar vid Anundshögen i Västerås. Föreningen har precis påbörjat ett samarbete med lajvare i sina visningar. Man har också samarbetat med professionella aktörer och har goda erfarenheter från det. Nacka Hembygdsförening i Stockholms län har i Tuppstugan arkeologiska visningar för skolbarn. Föreningen kan inte möta den stora efterfrågan som finns. Österåkers Hembygds- och Fornminnesförening i Stockholms län har också erfarenheter av att arbeta med skolbarn. Eskilstunas fornlämningar ur turistisk synvinkel Stadsarkivarie Bror-Erik Ohlsson Hur kan du skapa turism utifrån fornlämningar? Lättillgänglig information/litteratur (Lokalhistoriska sällskapet i Norra Södermanland har gett ut boken Torshälla ABC Bussutflykter, t ex ”runturen” med tema forntid eller flera mål med olika tema Guidning vid besöksmål Återskapa fornmiljöer Bror-Erik Ohlsson berättade också om hur hans son med skolkamrater en gång skapade ”Mälardalens Vikingaförening”. De byggde en kopia av ett vikingaskepp i slöjden och tillverkade tidstypisk utrustning. Barnen lärde sig mycket om forntiden och guidade varandra vid olika besöksmål. Tillsammans reste de till fornminnen både i Sverige och utomlands och deltog vid Vikingamarknader. Kanske en idé att ta efter? Var går gränsen mellan kultur och turism? Anna Holmström, turistchef i Eskilstuna Anna Holmström berättade om det HELHETSTÄNKANDE som krävs för att lyckas med en turismsatsning. Det startar från det att turisten kommer på tanken att besöka dig och pågår hela vägen genom besöket: Marknadsföring (skapa förväntan inför besöket) Produktutveckling (leva upp till den förväntan som skapats i steg 1) Kompetensutveckling (ge ett proffsigt mottagande) Samverkan (jobba med andra för att uppnå kvalitet) En trend i dagens turism kallas morbidturism. Det är turister som reser till slagfält, gravar, etcetera. Ett forntida gravfält skulle t ex passa in utmärkt som besöksmål för denna målgrupp. Anna Holmström poängterade också att vi måste använda oss av de nya tekniker som står till buds för att nå ut till nya målgrupper; till exempel hemsidor, dataspel, samarbete med lajvare. För att locka turister till en plats krävs god samverkan på den egna orten. Först då kan man konkurrera med andra orter om besökarna och gemensamt skapa ”Det goda värdskapet”. Vilka resurser för samarbete finns i ditt eget landskap? Tänk på att du kan samarbeta både inom det ideella och kommersiella området. Genom ett gott värdskap kommer folk att tala väl om dig. Det skapar återbesök till ditt besöksmål och är kostnadseffektiv marknadsföring. Anna Holmström talade också om kvaliteten hos besöksmål: Vilka signaler ger du när du ger bort saker gratis? Våga ta betalt. I hembygdsföreningarnas fall går pengarna till ett gott ändamål. Det skapar respekt för hembygdsrörelsen att våga ta betalt. Eskilstuna museer och kulturturismen Kenneth Åström, museichef för ett av landets största kommunala museer Eskilstuna museer satsar på kulturarvsturism i en rad aktiviteter: Dramatisering Musik Hantverkskvällar Studiecirklar Slöjdcaféer Temakvällar Barnkalas på museet Företagsevenemang Butik med kvalitetsutbud Museerna arbetar aktivt med kunskapsförmedling mellan generationer för att ta tillvara de praktiska erfarenheterna från industrimiljöerna som ingår i museerna. Detta sker i ett volontärprojekt. Man kan på egen hand få tillåtelse att använda lokalerna under helger för att skapa levande verkstäder, där besökarna själva får delta i experiment. Museerna arbetar efter principen att man kan lära av varandra och att ingen har monopol på kunskap. Genom att ta tillvara den praktiska kunskapen har man också något att visa. Och besökarna kommer. Under första halvåret 2003 har man fördubblat antalet besökare. Besökarna kommer från skolor och företag, även från andra orter än Eskilstuna. I museerna ingår bland annat Rademacherområdet Här ordnas dramavisningar med professionella aktörer. Det finns en utomhusscen där man spelat friluftsteater i 34 år. Hantverkare och servering finns i området. Turistbyrån är på väg att flytta tillbaka hit. Sörmlandsgården, där 9 av 11 hembygdsföreningar i Eskilstuna kommun delar på ansvaret för öppethållande under sommaren. Detta har visat sig vara ett framgångsrikt koncept. Till hjälp för driften får föreningarna kommunalt bidrag. Museerna håller på att bygga upp ett virtuellt kunskapsrum på Internet där bland annat arkivmaterial om Eskilstuna ska finnas tillgängligt. Man har också gett ut en bok för skolbarn om Eskilstuna historia: ”Eskils Tuna vid Näria Å” av Pettersson/Törnkvist Eskilstuna museer och kulturlandskapet Anna Götzlinger, verksamhetsansvarig försteantikvarie, kulturmiljövård Museet arbetar aktivt för att hävda kulturmiljöns värden. I detta ingår förebyggande arbete som en viktig del: att sprida kunskap om kulturmiljön. Genom LIP, Lokala InvesteringsPengar för naturmiljö, har man kunnat återställa kulturlandskapet längs Eskilstunaån och skapat vandringsleder där besökarna kan få en förståelse för kulturlandskapet. I ett samarbete mellan museet och några hembygdsföreningar har man också kunnat rensa skog vid Botvidstäppan (sägenomspunna bosättningslämningar från 1600-talet i södra Husby-Rekarne) som nu är ett besöksmål. Anna Götzlinger berättade om Sigurdsristningen, ett av kommunens allra mest attraktiva besöksmål. Ristningen har klassats som tvåstjärnigt besöksmål i Guide Michelin, vilket betyder ”värt en omväg”. Trots detta är det dåligt skyltat och låg servicenivå i området idag. Detta vill man förändra. Museet planerar en informationsbyggnad med toaletter för besökarna för att höja kvaliteten på besöksmålet. Eskilstunaområdets förhistoria David Damell, f d länsmuseichef i Örebro län David Damell berättade om trakten ur fornlämningsperspektiv. Eskilstuna är beläget mellan Hjälmaren och Mälaren och landskapet karaktäriseras av slätt, skog, en förkastning och ån som löper genom området. Bronsåldern uppvisar många fynd i trakten och kan vara intressant att bygga upp turism kring för specialintresserade. Fornborgsperioden 300-400 e Kr kan också vara intressant att visa upp. I området ligger en mängd fornborgar längs transportleden, ån. Det har gjorts försök att signalera mellan borgarna enligt de siktlinjer som finns. Vendeltiden och Vikingatiden är rik på fynd här och uppvisar stora gravfält. Runstenstidens mest uppenbara lämning är Sigurdsristningen. Tecken tyder på ett tidigt kristnande i detta område där man bl a bygger bro och väg för att kunna ta sig till kyrkan. David Damell menar att lämningarna kanske främst är intressanta för arkeologiskt specialintresserade målgrupper i Sverige och Europa. Hur kan vi nå ut med skräddarsydda resor för sådana målgrupper? Den helige Eskil och Eskilstuna kloster Sune Zachrisson, fil lic, f d chef för Nordiska Museet Vi delgavs funderingar från Sune Zachrisson utifrån de utgrävningar av det johannitiska klosterområdet han var med i på 1960-talet. Tankat och teorier har naturligtvis fått omprövas flera gånger sedan dess utifrån fynd vid andra grävningar. Zachrisson har bland annat deltagit i ett symposium utifrån bokverket ”Eskilstuna historia”, hans föredrag har återgivits i RAPPORT NR 2: Johanniterna – vilka var dom? Rapporten kan utan kostnad erhållas från huvudredaktören stadsarkivarie Bror-Erik Ohlsson. Under söndagen gjorde deltagarna en utflykt i Eskilstunatrakten. Du kan titta på bilderna därifrån.