Kommunalhuset hade kvar sin funktion fram till inkorporeringen med Stockholm vid årsskiftet 1948/1949. Därefter kom huset att användas som skola, tandläkarlokal, m.m. Det övergavs så småningom och fick förfalla fram till mitten av 1980-talet då det reparerades för att bli lokal för Hässelby trädgårds- och hembygdsmuseum under förvaltning av Hässelby hembygdsförening.

I huset finns numera förutom samlingslokal och utställningslokaler även ett arkiv innehållande handlingar, böcker, foton och kartor.

Utställningslokalerna

Museets permanenta utställning består av ca 600 föremål. Ett av utställningsrummen innehåller ett drygt hundratal föremål från Hässelbys handelsträdgårdar. De ger en god uppfattning om särskilt de handredskap som kom till användning i det tidiga nittonhundratalets trädgårdsnäring. I ett annat rum finns föremål och bilder från samhällets borgarbrandkår medan ett tredje rum visar hembygdsföremål i allmänhet, bl.a. en kakelugn som tillverkats vid Björnbergs krukmakeri i Hässelby. Ett tjugotal tavlor har motiv från Hässelby.

I museets källarvåning visas ett skomakeri och ett snickeri med föremål och foton. I en av polisstationens finkor har arrangerats en tvättstuga och den andra finkan ligger en arrestant i form av en docka. Museet har sammanlagt fem dockor i naturlig storlek föreställande, förutom arrestanten Rulle, en polis Manne, en trädgårdsmästare Albert, en torgmadam Frida och en brandsoldat Viktor. Alla dockorna är designade av Per-Erik Willö.

Flera kartor finns utställda i museet. Den äldsta är från 1731 och täcker Hässelby säteri. Från området Riddersvik – Lövsta finns en fastighetskarta från 1843 där den kommande sophanteringsanläggningen finns inritad. Hässelby utveckling från 1929 till 1989 kan studeras genom ett arrangemang med kartöverlägg. Natur- och kulturminnen i form av gravfält, stensättningar, m.m. finns utmärkta på en annan karta. Slutligen bör stadsplanen från 1933 nämnas.

I utställningslokalerna finns omkring 250 fotokopior från det gamla Hässelby. Många foton kommer från Harry Grips arkiv. Fotoalbum finns utställda från Richard Modig, Johan Åberg och Hässelby gille samt två album med konfirmationsbilder. Såväl föremål som utställda foton finns registrerade i en databas.

Under åren har flera temautställningar arrangerats med teman hämtade från Hässelbys historia: ”Levande hembygd” i Plaisiren vid Hässelby slott 1994, ”Från torp till höghus” i Trappan i Vällingby 1996, ”Gamla hus i Hässelby” i Hässelbys bibliotek 1996, ”Hässelbys affärscentrum före Åkermyntan” i Hässelbys bibliotek 1997, ”Riddersvik – Lövsta – Kyrkhamn, deras historia, nutid och framtid” i museet 1996 – 1997. Utställningarna har arkiverats i museet.

Arkivet

Museets arkiv innehåller ett stort antal dokument av historiskt intresse. Det gäller både kommunala handlingar och handlingar från föreningar som tidigare funnits i Hässelby, föreningar med anknytning till trädgårdsnäringen och till Hässelby i allmänhet.

Ett urval av tidningar och tidskrifter med anknytning till Hässelby finns arkiverade: Komposten 1914 – 1937, Trädgårdstidningen Viola 1935 – 1950, Allmänna Svenska Trädgårdstidningen 1934 – 1977 med vissa avbrott, för att nämna några med anknytning till trädgårdsodlingen.

Kartor över Hässelby från mitten av 1600-talet och framåt finns arkiverade. Dessa kartor är av varierande kvalitet, från högkvalitativa färgkopior till enkla fotostatkopior.

I arkivet finns ca 1500 digitalt arkiverade foton lagrade på CD-skivor. Motiven täcker hela 1900-talet och visar både det gamla och det nya Hässelby. Fotona kommer från flera källor. Rune Melander har ställt sitt fotoarkiv om ca 650 foton till museets förfogande för kopiering. De flesta är gamla foton, men där finns även nya foton från 1990-talets Hässelby. Många foton har också skänkts till museet av hembygdsföreningens medlemmar.

I museets arkiv finns en samling om drygt 60 ljudkassetter innehållande bandade intervjuer med gamla hässelbybor. Banden är förtecknade i en lista med kortfattat angivande av innehåll.

Det finns skäl att också nämna en förteckning över fyrktal från 1909. Listan är visserligen en röstlängd, men den ger också en nära nog fullständig förteckning över alla skattskyldiga hushåll i Hässelby vid den tiden.

Inbundna exemplar av tidningen Västerort för perioden 1955 – 1971 finns i arkivet. Notiser om Hässelby ur vissa årgångar av dessa tidningar har registrerats i en databas.

Hässelby museum har slutligen genom förmedling av Stads- och kommunhistoriska institutet vid Stockholms Universitet fått tillgång till ett klipparkiv om Hässelby för tiden 1916 – 1948 med enstaka klipp från 1950-talet. Ett register över dessa klipp har lagrats i en databas.

Det bör tilläggas att flera museer i Stockholm har material som rör Hässelby. Stockholms stadsmuseum har bl.a. ett fotoarkiv med Hässelbybilder, Nordiska museets fotoarkiv innehåller ett antal flygfotografier från 1920-talet och Stockholms länsmuseum bygger just nu ut ”Stockholms läns museums kulturhistoriska databas” på sin hemsida på Internet, där man kan få information om länets kulturmiljöer.

Såhär hittar du hit: Kartlänk via Hitta.se